25.3.2021

Martti Hetemäki: Samhällsvetarens roll framhävs i kriser

En tredjedel av medlemmarna i Högskoleutbildade
samhällsvetare rf jobbar inom statsförvaltningen.
I närmare 40 år var Martti Hetemäki en av dem.
Efter en lång karriär förlänades han titeln
Årets Samhällsvetare i november 2020.

– Det känns som att vara på första klassen igen. Plötsligt måste jag själv registrera mig i nya system, installera datorn och se till att vara på rätt ställe på rätt tid, beskriver Martti Hetemäki det nya jobbet som arbetslivsprofessor.

Det var faktiskt just kunskaper i datateknik som en gång i tiden ledde till att Hetemäki fick anställning vid Finansministeriet.

– Efter en kurs i datorsystem fick jag veta att systemet i fråga användes i Finland av fem stora organisationer. Jag skickade till dem alla en ansökan om praktikplats över sommaren, och fick napp från Finansministeriet, minns Hetemäki.

Det var år 1981. Praktiken där ledde senare till en forskarplats, och sedermera blev jag finansråd, avdelningschef vid ekonomiska avdelningen, understatssekreterare och de senaste sju åren kanslichef vid Finansministeriet.

– Även om jag i närmare 40 år arbetade för samma arbetsgivare har arbetet varit omväxlande. Det har hunnit hända mycket under dessa år, konstaterar Hetemäki som lämnade sin post i slutet av september.

Vidsynthet behövs i krissituationer

Hetemäki fick erkänsla för sin långa karriär inom den offentliga förvaltningen när Högskoleutbildade samhällsvetare utsåg honom till Årets Samhällsvetare. En tredjedel av förbundets medlemmar är anställda inom statsförvaltningen. Hetemäki, som blev politices doktor 1991, anser att den utbildningen ger en utmärkt grund.

– Vi kritiseras ofta för att inte klara av att hantera praktiska saker i saklig ordning. Sanningen är ju att vi är generalister. I samband med allvarliga krissituationer har dock samhällsvetarnas breda perspektiv visat sig vara värdefullt när man i stället för specialkompetens behöver en helhetssyn för att lösa situationen.

I en lång rad kriser har även han själv testat dessa färdigheter. Coronakrisen var också anledningen till att tjänsten som kanslichef förlängdes med ett halvt år. Hetemäki ledde en arbetsgrupp som med tanke på corona utarbetade en exitrapport och återuppbyggnadsrapport förra våren.

– Kriser uppstår ofta oväntat och deras storskaliga effekter sprids snabbt, och blir en utmaning för samhällsstrukturerna. Politiska beslut fattas ofta för långsamt och lösningar tas fram så sent att det inte längre går att kontrollera krisen, konstaterar Hetemäki.

Han anser ändå att Finland har skött coronakrisen ganska bra.

– Knappast får något land fullt godkänt för hur de skött krisen. I Europa har saken inte tagits på samma allvar som i de asiatiska länderna. I somras tappade även vi greppet, konstaterar Hetemäki och tillägger:

– När allt kommer omkring har också vi haft en hel del trubbel med ansiktsmasker, strul på flygfältet, liksom problem med skyddsutrustning och otydlig kommunikation. Finlands sätt att hantera coronakrisen påminner om Wagners musik: bättre än det låter.

Corona har även funnits med på Hetemäkis arbetslista under den första månaden vid universitetet. Han har tillsammans med några kolleger utrett coronans framfart.

– Varför stannade epidemin av så snabbt på våren och varför kom spridningen igång på nytt? Vi har hittat en del svar som vi för närvarande sammanställer en rapport om, säger Hetemäki.

Vårdreformen i mål, arbetslösheten ner

Hetemäki har erfarenhet av krishantering redan före corona bland annat i samband med finanskrisen, migrationskrisen och eurokrisen. Men inte allt arbete handlar om att hantera plötsliga kriser, utan en karriär inom Finansministeriet innebär även långsiktiga projekt. Hetemäki nämner två saker som han önskar att äntligen skulle gå framåt: social- och hälsovårdsreformen och sysselsättningen.

– Finlands sysselsättningsläge ligger på sydeuropeisk nivå. Vid tiden för Martti Miettunens krisregering ansågs cirka 67 000 arbetslösa vara en katastrof. Nu har vi vant oss vid att antalet arbetslösa har fyrdubblats jämfört med 1970-talet.

Han jämför Finland med de övriga nordiska länderna och i synnerhet med Sverige.

– När det gäller frågan om sysselsättning för äldre letar vi efter en modell från Sverige, och inte utan anledning. Arbetsmarknadsorganisationerna har fått i uppdrag att fundera på en lösning, säger denne man som även är känd för sin hårt kritiserade aktiveringsmodell.

De äldre är inte den enda gruppen i Finland med låg sysselsättningsgrad. Här är arbetslösheten även högre bland invandrare och ungdomar än i de andra nordiska länderna.

Det är inte längre fråga om en regional uppdelning, utan arbetslösheten ökar mest i stora städer. Klyftan mellan stad och landsbygd har minskat. Däremot inverkar utbildningsnivån i hög grad.

– De lågutbildade har den lägsta sysselsättningsgraden, påminner Hetemäki.

I låginkomstyrken blir arbetets lönsamhet lätt låg.

– Bostadskostnaderna är höga i Finland Vi har ett exceptionellt stort antal personer som omfattas av bostadsbidrag. Särskilt i lågavlönade sektorer är fördelen med att återvända till jobbet liten, eftersom man samtidigt blir av med olika bidrag, säger Hetemäki.

Han är hoppfull när det gäller vårdreformen.

– Den modell som nu förs fram har även den bästa chansen att gå igenom i riksdagen. Modellen är inte så omfattande som sin föregångare och även en lättare version med tanke på grundlagen. Givetvis är det nu också fråga om en stor lagreform.

– Jag hoppas att reformen nu lyckas. Vi har många bra lösningar och verksamhetsmodeller runt om i landet som inte kan kopieras eftersom systemet är så splittrat, säger Hetemäki.

Frågor som rör människors hälsa har spelat en stor roll under ekonomistens karriär, och Hetemäki nämner Tehys arbetskonflikt 2007 som en av de mest oförglömliga inhemska konflikterna.

– Jag minns de händelserna steg för steg som igår. Jag var den enda tjänstemannen som satt med i medlingsgruppen. Vi lyckades hitta en lösning i elfte timmen.

– Det var, precis som med corona, något som kunde hota människors liv.

Professorsdrömmen

Även om det var lite av en slump att han hamnade på Finansministeriet har karriären ändå handlat om det Hetemäki har velat göra.

– Jag var redan som ung intresserad av ekonomisk politik, EU och internationella frågor. Jag fick jobba med sådana saker som jag ville, konstaterar Hetemäki som hade ekonomi som huvudämne.

Han känner sig lyckligt lottad även med tanke på sin nuvarande post.

– Det är fint att få göra något helt nytt och arbeta med människor som verkligen kan sin sak, säger Hetemäki.

Tjänsten som arbetslivsprofessor, som har delats mellan Aalto-universitetet och Helsingfors universitet, fick sin början av en tidningsintervju.

– Jag hade meddelat att jag inte längre skulle söka tjänsten som kanslichef. Reportern frågade mig vad jag skulle vilja göra och konstaterade att jag skulle vara intresserad av att bli arbetslivsprofessor. Lyckligtvis väckte det intresse och ordnades på det här sättet, säger Hetemäki.

Denne Finansministeriets man som är känd för sina långa arbetsdagar medger att arbetet nog upptar mycket av hans tid även vid universitetet.

Framtiden kommer också att föra med sig föreläsningar och samhällelig påverkan, men forskarstuderande kommer den nyutnämnda professorn inte att handleda.

– Bättre att riktiga professorer sköter handledningen. Jag är ju trots allt en amatör, konstaterar Hetemäki anspråkslöst.

 

Årets samhälsvetarna

2021 Professor, pol.dr. Martti Hetemäki
2020 Enhetschef vid internationella enheten, fil.dr Elina Bardram
2019 Direktör för digital affärsverksamhet, pol.mag. Mikki Inkeroinen
2018 Författare, chefredaktör, pol.kand. Koko Hubara
2016 Företagare, pol.mag. Pauliina Seppälä
2015 Ordförande, pol.mag. Pertti Torstila
2014 Företagare, pol.mag. Anna-Marja Vainio
2013 Journalist, författare, pol.mag. Matti Rönkä
2012 Professor, pol.dr. Sixten Korkman
2011 Professor, pol.mag. (samhällsvetenskap) och fil.dr. Marja-Liisa Manka
2010 VD och koncernchef, pol.dr. Cay Sevón
2009 Borgmästare, pol.mag. (offentlig förvaltning) Antti Rantakokko
2008 VD, pol.lic. Suvi-Anne Siimes
2007 Utvecklingskonsult, pol.dr. Esa Pohjanheimo
2006 Verksamhetsledare, pol.mag. Marita Ruohonen
2005 Justitieminister, pol.mag Leena Luhtanen
2004 Chefredaktör, pol.dr. (samhällsvetenskap) Matti Virtanen
2003 Professor, pol.dr. Antti Eskola
2002 Docent, pol.dr. Teija Tiilikainen
2001 Generaldirektör, pol.kand. Jorma Ollila
2000 Forskare, pol.lic. Anu Kantola
1999 Kommissionär, pol.kand. Erkki Liikanen

 

VEM?

Martti Hetemäki
Född 14.9.1956 Helsingfors
Började som praktikant vid
Finansministeriet 1981
Blev forskare vid
Finansministeriet 1983
Finansråd 1994–1995
Ekonomiavdelningens avdelnings-
chef (överdirektör) 1995–2003
Understatssekreterare 2003–2013
Kanslichef 2013–2020
Arbetslivsprofessor vid Helsingfors
universitet och Aalto-universitetet 2020–
Studier i statsvetenskap vid Helsing- fors universitet, doktorerade 1991

Jaa artikkeli

Ammattilaiset